I en avlägsen mörk framtid kommer många att leta efter en ljusare tillvaro. Jorden blir överbefolkad och allmänt otrevlig att bo på. Jordens ledande vetenskapsmän kommer nog att tycka att jorden hade blivit inkompetent, och att det är dags att bygga sig ett nytt hem bland stjärnorna. Olyckligtvis finns det inga lediga planeter som inte är allt för dyra eller ligger för långt bort. Förhoppningsvis är det då de kommer att inse att när man eliminerat det osannolika så måste den lösning som finns kvar, hur omöjlig den är, vara den rätta. Den ljusa tillvaron vi alltid letat efter finns där allt ljus i tillvaron kommer ifrån. Det är dags att befolka solen.

För den vetenskapligt oinsatte kan detta låta som om det kan innebära massvis med problem, men sånt kan man strunta i. Den ledande vetenskapliga eliten ska inte låta några inkompetenta och okunniga typer stoppa dem. Dessutom har jag redan löst de flesta. Jag lämnar här, där alla kan läsa det, ett förslag på hur man ska bosätta sig på solen.

Det första problemet är temperaturen. Solen är ungefär sexton skviljarder grader varm, vilket an innebära problem. Jag har en idé om att man skulle kunna skapa nån sorts material som blir hårdare ju mer tryck det utsätts för. Den idén fick jag från filmen "The Core", som är världens mest vetenskapliga film någonsin. Filmen har haft rätt hela tiden. Seså, sätt igång med att bygga detta mirakelmaterial!

Nästa problem är hur man skall klara av den enorma gravitation som finns på solen. Lösningen är enkel. Ombord på alla rymdskepp överallt kan man jämt gå omkring på golvet även om man är i rymden och borde sväva omkring tyngdlös. Vad detta beror på vet ingen, förmodligen att det skulle bli för jobbigt att fixa det i alla filmer. Det är helt enkelt bara för vetenskapsmännen att ta reda på det och tillämpa denna process, fast baklänges så att de inte ska väga så mycket på solen.

Även med alla dessa lösningar så var värmen fortfarande ett problem. Oftast kan man inte åka dit utan att smälta. De flesta vanliga sätt att kyla ner saker räkcer nog inte, är jag rädd. En möjlighet är att bygga rymdskeppen av kyla. Inte av kylda saker, utan av kyla i fast form. Ett skrov som är byggt av Vara Kallt skulle envist hålla saker på en jämn temperatur. Det är känt att värme är en effekt av atomernas rörelse. Ju mer de rör sig, desto varmare blir det. Vid den absoluta nollpunkten står de stilla. Om man på något sätt kan få partiklarna att röra sig baklänges kommer detdärför orsaka minusgrader på kelvinskalan. Sedan tar man baklängespartiklarna och bestrålade dem med gammastrålar, och den följande atomlaserrektalkoefficienten gör att de förvandlas till kyla.

Jag hoppas att jag nu har lagt en viktig grund för rymdforskningen. När det byggs en staty till min ära på solen skulle jag föredra brons.

Ofantliga mängder fågelfrö som förhärskande föda leder till en användning av öl och narkotiska saker, på samma sätt som ofantliga mängder potatis som förhärskande föda leder till brännvinsdrickande. Fågelfrö-dieten leder emellertid också, som en subtilare efterverkan, in på tanke- och känslobanor som verkar narkotiskt. Det stämmer väl överens med detta att de som uppmuntrar narkotiska tanke- och känslobanor, som de bekanta indiska vishetslärarna, just hyllar en diet som är rent vegetabilisk och vill göra den till rättesnöre för massan: på så sätt vill de framkalla och öka det behov som de är i stånd att tillfredsställa.

-Nietzsche

De skinnhalsade glesbryserna är ett folkslag som lever i Bryssels glesbygder. Det kan låta motsägelsefullt att tala om glesbygt mitt i en stad, men det finns det faktiskt. Det är i just dessa glesbygder som brysselkålen odlas, eftersom brysselkålen är en växt som behöver mycket personligt utrymme och inte trivs i tätbebygda områden. De som inte tror mig kan åka till Bryssel och se efter själva, men nu kommer jag ifrån ämnet. Tillbaka till de skinnhalsade glesbryserna.
De skinnhalsade glesbryserna är ett utmärkt exempel på naturligt urval. Genom historien har de många gånger blivit förföljda och många dömdes till döden genom halshuggning med slö yxa. Detta var före slipstenen uppfanns, så yxan var ofta otroligt slö. Ibland var den så slö att den knappt kunde penetrera huden, och i sådana fall benådades fången. Bara de med tjockast halsskinn överlevde och kunde föra sina gener vidare, och på så sätt har de utvecklat ett väldigt tjockt halsskinn. Det är därför som de kallas för skinnhalsade.

Det är mycket sorglit, men likväl sant. Den stora hemligheten, hur man gör öl av fågelfrö, har sedan länge gått förlorad. I tusentals år har mänskligheten tvingats gå utan denna visdom. Frågan om hur vi klarat oss med öl fri från fågelfrö (frifrånfågelfröfrågan - säg det fort fem gånger så vinner du) är något vi helt enkelt struntat i att besvara eftersom de flesta tyvärr inte ens vet om att man har kunnat göra öl av fågelfrö.

Det spekuleras att de gamla egyptierna hade lyckats lista ut hur man gjorde, men de ville bevara hemligheten. De låste in den i en pyramid som de grävde ner i öknen, och sedan flyttade de  öknen till en annan öken.

Ingen är dock säker på detta, så det  är uppenbart att något måste göras. En etablerad och välberest arkeolog borde skickas ut för att ta reda på detta, anser jag.

Alkoholmissbruk är inte vackert. Därför borde väl någon rimligtvis konstruera en maskin som kan bota beteendet. Det finns ingen vettig anledning att fördröja skapandet av en maskin som kan pressa ut alkoholismen i form av en vätska. Teknologin som behövs finns redan tillgänglig, så varför har ingen skridit till verket?

Vid överdriven alkoholkonsumtion börjar kroppen producera en illvillig illgrön kroppsvätska. Denna vätska bosätter sig sedan i levern och kan leda till alla sorters äckliga sjukdomar som man förknippar med alkoholism. Beroende av alkohol skapas av vätskans självbevarelsedrift, då den signalerar till kroppen att inta mer alkohol för att fortsätta att producera flytande alkoholism. Därför borde denna vätska kunna utpressas ur kroppen med en lämplig maskin, och på så sätt bota patienten från sitt beroende.

Ni känner säkert till de fem smakerna: beskt, surt, sött, salt och peppar. Få känner däremot till deras historia, eller det rådande smakpolitiska läget. Eftersom Bävern Bodil har utnämnt mig till informationsansvarig måste jag därför förklara hur allting hänger ihop. Idag ska jag tala om smakkriget, som utkämpades år 1985.

En dag enades salterna under gemensam flagg för att ta makten av samtliga smaklökar. Pepparn gjorde motstånd genom att skapa ett syntetiskt saltenzym som ersättning, men salterna bildade en allians med dem och de sedan gick med enad front för att rena smaklökarna från de mindre värda smakerna. Salt är nämligen smakernas motsvarighet till nazister.

Men sötman då? Den måste väl ändå motsäga sig korruption? Beskheten ville väl ingen ha att göra med så de har inte hela kontrollen. Beskheten ville som sagt ingen alliera sig med, och utgjorde därmed inget hot mot den farliga peppar- & saltalliansen. De övriga smakerna var därför tvugna att raskt enas och gå hårt emot salt & peppar, annars kanske beskheten i sin bitterhet gått med dem tillfälligt och försökt ta över hela tungan själva efter att utrotningen blivit avklarad.

Sötman fick stark militär makt från Aspartamklanen och Sukralosklanen, eftersom Sukralos är ett kalorifritt sötningsmedel. Dess E-nummer är E955 och är 500-600 gånger sötare per viktenhet än vanligt socker, vilket gör det dubbelt så sött som sackarin och fyra gånger så sött som aspartam. Det blir en mäktig fiende, men saltsoldaterna bar på salthet och smittade därmed de söta och förpestade dem tills de omvänds till saltsmak och därmed förrådde sitt söta kungarike.

Efter krigets slut delades tungan upp i de områden som vi nu är vana vid. Dock har en del nyliga händelser hotat smakfreden.

Coca Cola Light sötas numera med Surkalos, och troligen en del andra lightläsker också. Colan är en av de populärare dryckerna i världen och då kommer Sukralosen i kontakt med DNA när människor dricker läsken. På så vis infekterar den människokroppen och förökar sig. Kroppens immunförsvar har insett hotet från allt sött och har därför producerat antikroppar som de beväpnar sockrets fiender med, och sen har de stöd av alla tidningar som riktas mot kvinnor som försöker minska produktionen av allt sött.

Godisindustrin har korrumperat tandläkarkåren så att de lagar hålen med 150% rent socker. De har även gått ihop med ett hemligt biogenetiskt forskningsföretag som har utvecklat ett biogenetiskt artificiellt intelligenssockerpollym som ska ta över kroppen och styra den. Detta skulle ha stärkt de sötas maktposition och på så sätt upprätthålla maktbalansen, men pepparn skickade in ninjapeppar som gjorde en statskupp och lyckades döda den söta ledaren Muhammed Ali III, så de söta är förvirrade och därmed sårbara.

Tandläkarkårens aktier sjunker dramatiskt i värde. Vad ska de ta sig till nu då? De måste antingen försöka att sälja aktierna till ett fattigt folk i fjärde världen, eller så drar de ut fler tänder än vad de behöver. Tänderna lär sälja bra på svarta marknaden, och då har det gått runt och de klarar sig. Det är nog ändå inte så stor ekonomirisk, tandläkare tar ju omoraliskt mycket betalt. Nu kanske ni undrar vad de gör med alla sina pengar? De investerar dem i vapen som de sen slår ut folks tänder med! Claes Ohlson-hammares priser har stigit högt med ungefär 3%. Claes Ohlson-hammaren är ett formidabelt tillhygge för att avlägsna folks tänder, men tandläkarna är snåla och vill inte betala mer än 20kr, även om de inte köper hamrarna själva. De får ju staten betala. Tror du tandläkare köper sina instrument själva!?

Vi måste göra något för att stoppa detta! Ja, vi måste bilda en hemlig antitandläkarallians!

Det är i dag viktigt, liksom förr i tiden, att skydda sina ägodelar från skador och slitage. I alla tider har man försökt bygga saker som står stadigt i alla tider, som pyramider och statyer, men allt förfaller till förfallna fallskärmar och vattenfall. Det enda sättet som fungerar, som jag kommit fram till nu, och som ingen uppfunnit tidigare, är metoden som jag kallar för skyddskrossning.

Genom att skyddskrossa saker hindrar man dem från att gå sönder. Om de redan har gått sönder kan de inte gå sönder en gång till. Det är därför som det lutande tornet i Pisa fortfarande står kvar. Det lutar eftersom det gick sönder, men inte tillräckligt mycket för att bli trasigt. Därför står det fortfarande kvar för att det inte kan gå sönder igen. Pyramiderna eroderar också i långsam takt eftersom ingen var omtänksam nog att krossa dem efter att de byggts upp. Därför röstar jag, i mina sinnens fulla bruk och mitt ämbetes fulla kraft och handen på hjärnan, att vi nu måste krossa pyramiderna för att bevara dem till framtida generationer i form av smågrus, storgrus och mellanstora stenar.