Det finns en skum pub inne i stan, som heter Konrads Krematorium. Det är ett otrevligt ställe, vilket hörs på namnet. Dit dras hemska typer.

I veckan gick jag ändå dit i sällskap av min andlige rådgivare och möbelsnickare, Xerxes krokant. Vi kände oss manade att spana in denna kusliga plats. Ni kan säkert föreställa er vår förskräckelse när vi såg en galjonsfigur sittande på en barstol. Vi undrade vad den gjorde där, för galjonsfigurer är gjorda av trä och behöver inte mat eller dryck. Den satt där med ett glas träsprit, som den absorberade genom träfibrerna, och väntade på bråk. Det var då vi insåg att det var dags att gå. Galjonsfigurer kan bli väldigt farliga och de slår hårt.

Jag, Ulf Dahlquist, trodde att alla i redan hade bloggar. Idag fick jag berättat för mig att det inte låg till så, och jag, Ulf Dahlquist, fick arbeta i mitt anletes svett för att skapa en egen. Ni har nu förstört mig!

 Det finns inte mycket som jag, Ulf Dahlquist, kan berätta. Just nu arbetar jag för att hjälpa svältande advokater i Panama.

En av de fördomar som kretsar kring dem är att fingrar är deras naturliga föda. Låt mig därför lysa upp de mörka vrår i er läsares huvuden, där sådana vanföreställningar kan gömma sig, och informera er om att de är vegetarianer och bara äter salladsfingrar.

Däremot har de blivit av med fingrarna och vill  komma med i rekordboken som männen med flest fingrar. Advokaterna hittar man inte på gula sidorna.